Bildeblogg
Jag fick just veta att det finns en byggnad i Fläskkorvstuna som kallas för Fläskkorven, hihi.
Jag lånar datorn för att lägga in lite bilder från Sälen, håll till godo!
Lite kallt, mössa och pyjamas
Skönt framför brasan i mosters knä
Notera ätfläckarna på morfars tröja
Vilhelm laddar inför wii-turneringen
Korv och vin serveras i svart och rosa, mmmm
"Du är så jävla fin asså"
Charmtroll
Födelsedagsmiddag sett snett från ovan
Uppklädd till tänderna, trots att han inte har några.
Obligatorisk snölek
Promenix
Monster och moster
Synd att jag aldrig blir så här förvånad.
Mostermisshandel. Eller mitt i en nysning.
Sen åkte vi hem.
Läs säger jag!
http://www.jonascramby.se/www.jonascramby.se/Kronikor/Poster/2009/11/27_Kara%2C_nyblivna_far_som_brukade_vara_cool....html
Skägget
Jag viker in skägget direkt och siktar inte på att skriva världens roligaste blogginlägg idag, jag tar det en annan dag.
Jag laddade ner en ny applikation till min iphone igår, sleep cycle. Den ska väcka en när man sover som lättast är det tänkt. Man lägger telefonen under lakanet vid hövvekudden så känner telefonen av hur man rör sig i sängen och kan lista ut hur djupt jag sover. Man ställer kl på t ex 8, så ringer den någon gång mellan 7.30-8.00. Det funkade ganska bra, förutom att jag drömde att den ringde och att jag var jättepigg. Sen slog jag upp ögerna och såg att klockan var 5.00. Så jag somnade om, men vaknade kl 5.30 av att det promenerade sköldpaddor på min rygg. Det visade sig vara Vilhelm som sprattlade. Så jag låg och kramade honom en liten stund. Sen vaknade jag av klockan 7.45 ungefär, det jobbiga var att den var på maxvolym och låg duktigt inbäddad under lakanet, så det tog en stund att få fram telefonen och stänga av. Efter en så tidig motgång är det lika bra att göra om och göra rätt, så jag somnade om och snoozade några gånger för att skölja av mig obehaget.
Världens första blogg hittar ni för övrigt här http://www.links.net/ och skribenten ser ut så här:
det roligaste med den här bloggen är hans frisyr.
Förresten så läste jag på aftonbladet.se att dansarna i lets dance är missnöjda för att kändisarna får dubbelt så mycket lön som dom. Jag undrar lite stilla om dansarna är dumma i huvudet? Två saker: om dom inte gillade sin lön, varför skrev dom då på ett kontrakt? Saknar dansarna insikt i att dom är utbytbara och att det säkert står hundratals duktiga dansare på kö som gärna skulle ge sin karriär en boost genom att vara med i lets dance, samtidigt som jag antar att produktionsbolaget måste böna och be för att lura med ”kändisar” i programmet? Med reservation för att aftonbladet hittat på alltihop.
Dags för fredagslarv!
Jag gillar ju djur, och jag har just hittat den här: Hamstern är en mångsidigt djur som kan användas till mycket. T ex kamma sitt afrokrull med.
Jag undrar hur man tänkte här? Det känns som man överskattar fågels förståelse för förbudsskyltar
God helg!
The best blog in the world
Inledning
Ni har den senaste tiden haft det svårt att läsa nya inlägg på den här bloggen. I ett flertal rapporterade fall så beror det på att det inte har funnits några nya inlägg att läsa. Jag råder nu bot på detta och skriver det roligaste inlägget nånsin i blogghistorien. Det borde inte vara så svårt eftersom blogghistorien inte funnits så länge. Man brukar ju säga att Justin Hall skrev den första bloggen 1994 med sin personligt skrivna ”links from the underground". Den var skittråkig, och så där har det hållit på sen dess. Jag känner redan så här tidigt i inlägget att jag är på gång, och är på god väg att skapa det roligaste inlägget nånsin. Det kan väl säga vara introduktionen till inlägget.
Resumé
Senast jag skrev så var jag på väg till fjällen förstår ni. Nu är jag lyckligt hemkommen, några erfarenheter och kroppskilo rikare. Det var jättemysigt och roligt. Det som inte var roligt var att dela bil med sillhelm den sista biten. Han var duktig, men även den snällaste bäbisen tycker att det blir lite trist efter 7,5 timmar i mörker fastbunden i en stol. Det som var roligt var allt annat i princip. Det visade sig att jag var oerhört duktig på att åka skidor. Jag svischade fram som en schweizare i backarna, och trillade bara omkull två gånger. En gång för att jag tappade koncentrationen och korsade skidorna i slutet av backen, och en gång när vi åkte röd backe och lilla farbror isfläck överrumplade mig när jag svängde. Den vurpan visade sig vara ett bra sätt att komma ihåg hur roligt det var att åka skidor eftersom det renderade en revbensspricka som gör sig påmind så fort jag gör nåt med vänstra delen av överkroppen eller när jag ligger i sängen.
Bäbisuppdatering
Unge herr bäbis utvecklas. Han har börjat äta mer och mer, men har tröttnat på all mat som inte är mjölk, gröt eller efterrätt. Han har istället lagt sig till med en egen vilja och blir förbannad när han ätit upp sina sötsaker och vill ha mer. Då säger jag till honom att jag inte vill ha några fler scener från hans sida, och vi avslutar måltiden under tystnad.
Det verkar som han håller på att få tänder eller nåt, han dreglar, tuggar och är arg. Han verkar också upptäckt mardrömmar, men bara den första gången han vaknar av nattsömnen.
Han har också varit på halvårskontroll som blev ganska odramatisk. Man konstaterade att han är kort och tjock och glad, precis som Lilla Fridolf.
Jag hade den angenäma uppgiften att bada min lilla prins igår. Det var ganska länge sen, vi har duschat med honom de senaste gångerna. Nu sitter han själv och som genom ett trollslag så insåg han hur oerhört roligt det är att plaska. Den enda fläcken i badrummet som inte var blöt var de torra märkena där mina fotsulor hade stått. Det var också bara mina fotsulor som var torra på mig. Men vi hade roligt!
Framtiden
Framtiden erbjuder en närastående resa till fläskkorvstuna för att återigen fira bubbelstrutsens mormors 50-årsdag, nu i en vidare krets av släktingar och vänner än i sälen.
I övrigt ligger det ett nattsvart täcke av osäkerhet över framtida händelser. Eller förresten, det gör det inte alls. Inte alla i alla fall. Nästa fredag ska jag åka hem till Mats och spela poker. Jag har inte spelat poker på typ ett år så det ska bli lite kul. Nästa lördag ska jag vara souschef åt Jonas när han ska laga tjejmiddag åt sin fru och hennes gäng. Sen vet jag inget mer.
Avslutning
Nu så här i efterhand så får jag nog erkänna att det inte blev det roligaste inlägget i världshistorien. Det var för lite bilder för det. Jag erkänner mig besegrad av utmaningen och gör ett nytt försök i morgon.
Till fjälls
Bloggen kommer därför troligen ha en viloperiod till onsdag, men har jag teckning i stugan så kanske jag skriver något från telefonen, alternativt från sjukhuset där dom borde ha teckning tycker jag.
trevlig helg!
Lite ilsk
Det började i morse när jag klev av tunnebanan i Slussen. Under slask/regn/köld-perioderna så är jag så slug så att jag går längst norrut i tunnelbanan och går ner till bussterminalen. Sen går jag direkt höger förbi korvkiosken, sl-center, pressbyrån och går upp för trappan så kommer jag raka vägen in i tunneln som vätter mot gamla stan.
Men min sluga gångväg har ett pris. Slussens norra tunnelbaneuppgång är troligen världens sämsta. Jättesmala trappor ner där det ska samsas personer från två överfulla tunnelbanor, samtidigt som det från andra hållet kommer en hel otäck sörja människor från saltsjöbanan och alla bussar från Nacka och Värmdö. Det blir ett jävla kaos helt enkelt.
Och inte nog med det. När det är så många människor och alla är stressade, då släpper samtliga pendlare all tänkbar form av gott uppförande och artighet. "Att släppa fram någon annan genom spärrarna? Hellre dör jag." är sådant jag får höra varje morgon. Det blir inte bättre av de personer som inte klarar tempot och väntar på sin tur och då istället står ivägen på illa vald plats, gärna i något dörrhål eller så.
Jag hatar det. Men jag tycker också synd om de stackare som jobbar i spärrarna där nere, tänk att hela dagarna få se så många hatfyllda människor. Man blir nog påverkad kan jag tro.
Det finns en bra sak med Slussen dock. En bra sak i det dåliga. Tunnelbanorna är ju alltid överfulla rusningstid som ni säkert känner till. Om jag till äventyrs skulle få för mig att åka från Gamla Stan hem så skulle jag ofta inte komma med tuben. Ingen kliver av i Gamla Stan men flera kliver på. I Slussen däremot så kliver det av massvis med folk, och har man bara tillräckligt vassa armhålor så kommer man alltid med. Dessutom så går tunnelbanorna söderut nästan en gång i minuten eftersom det har packat ihop sig genom stan.
Jag skulle tycka mycket bättre om tunnelbanan om jag var den enda passageraren, då skulle jag inte vara lite ilsk.
Matt Katt
Dagen bjuder på arbete först där jag har massa saker att röja undan innan jag åker. I morgon kommer jag inte ha tid eftersom jag jobbar halvdag och har möte på förmiddagen. Har inte något driv idag, känner mig lite så här:
Sen är ju inte jobbet klart bara för att arbetsdagen tar slut, då ska jag hem och koka indiskt till resan. Jennys mamma kommer att laga flera rätter i förväg så att man slipper ägna resan åt att laga mat. Det tycker jag är både bra och dåligt, jag gillar att laga mat. Men samtidigt gillar jag att ha roligt också. Det blir nog bra det där hur som helst.
Usel journalistik
http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2010\01\13\367877§ionid=undefined
Om jag varit en seriefigur på riktigt så skulle det snurra frågetecken runt huvudet på mig. Artikeln beskriver att hon jobbar med välgörenhet. Sen en märklig upplysning:
-Sophie Stenbeck har kallats för ”moder Teresa” av sin bror
sen ett uttalande från henne:
-Jag har ett riktigt stort hjärta
Sen står det inget mer i artikeln. Jag har kallats "hitler" av min bror men det har liksom ingen relevans i något sammanhang. Ännu mer roligt blir det när "moder Teresa" förmodligen är sagt på ett mycket nedlåtande sätt och troligen var menat som en förolämpning.
Att hon uttalar sig om att hon har ett så stort hjärta visar mest på att hon har en riktigt skev självbild, och är så överfylld av självgodhet att det måste spillas ut lite till nån idiot på dagens industri som är villig att skriva om det.
För ärligt: hur många skulle inte vilja åka omkring i kalifornien och jobba med det man tycker är kul några timmar om dagen, för att sen gå hem och ta sitt Joakim Von Anka-dopp? Jag skulle garanterat inte sitta här och jobba om jag hade några hundra miljoner att bada i.
Men ännu mer märkligt. Vem har beställt artikeln? Jag betvivlar att DI tyckte att dom måste söka upp henne och fråga vad hon tycker om sig själv. Jag undrar om hon själv har kontaktat DI och ville berätta lite bara om vad hon gör, eller om det är någon PR-byrå som vill lancera henne till något framtida projekt. Oavsett vad så är det urusel journalistik som i alla fall lyckades roa och uppehålla mig i 20 minuter.
Tjugondag Knut
Nu är det tjugondag knut och dags för Jenny att städa bort allt julpynt hon har släpat fram. Det är så mycket bråte och blinkade saker så man blir snurrig när man kliver in i vår lägenhet. Jag hoppas att hon kan urskilja den julkamoflerade Vilhelm i allt stök, så att han inte blir nerpackad i någon låda. Jag skulle nog sakna honom om han var borta tills nästa jul.
Förresten så har han börjat äta mer och mer, det är jätteroligt att han är så intresserad av mat och att äta (precis som pappa!) och vi börjar med större portioner och så. Man måste tänka på vad man stoppar i honom också, han kan ju inte äta vad som helst. Han äter t ex bara smaklös och äcklig mat än så länge. Jag ser fram emot när man kan göra lite roligare mat till honom!
Framtida favorit?
Middag Med Manga Mats
Jag hann just skriva rubriken så fick jag ett mail från Mats att det var slutsnuskat och att han var sjuk. Det var trist, jag såg fram mot det. Men det får bli efter sälen.
Sälen ja, det ska bli trevligt! Vi får låna en stuga av Jennys mammas kusin och vi ska fira Jennys mammas 50-årsdag. Det ska bli riktigt roligt. Vi ska väl försöka åka lite skidor och sånt också, men det kommer bli svårt för mig som är nybörjare att åka med Sillhelm i bärsele. Vi kanske får anta erbjudandet om barnvakt ändå.
I övrigt har jag inte mycket att berätta, mer än att jag är torr om händerna.
Den förlorade middagsdaten:
Vad blir det för mat?
Jag kom med en rad olika förslag på kyckling, och bemöttes av det värsta svar man kan få: "jag vet inte". Jag gav henne lite betänketid eftersom jag ska handla på vägen hem, men så kom jag överens med mig själv om att inleda övertalningsförsök clubsandwish. Det gick vägen och nu slipper pappa Karlsson handla på vägen hem eftersom vi har allt hemma. Slutet gott, smörgås gott.
Kompletterande bilder
Pappas lilla E.T
På rymmen. Sekunder tidigare låg han i babygymet som ses till vänster i bilden
Han kommer dock inte långt, man kan följa snigelspåret.
Det tråkiga tog slut
Till middag blev det lammentrecote med ugnade rotfrukter, klyftpotatis, tzatziki och rödvinssås. Gott. På söndagen sov vi länge, åt frukost och tog farväl av fläskkorvstuna för den här gången.
Jag bad min fru att skicka över lite bilder från helgen, men jag har inte fått några så det får vara sålänge.
Jag hade fel
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/letsdance/article6400889.ab
Det tragiska är inte att aftonbladet tycker det är något man behöver använda mina skattepengar i form av presstöd till, utan att det faktiskt är folk som betalar för att läsa om det.
Jag är lite förmiddagsbitter. Snart börjar väl arga fiolläraren eller nåt sånt så att vi aldrig kan göra något roligt.
Om det tenderar till att bli på det här viset i sälen så åker jag hem direkt.
Idag kommer di från ingatorp, har du glömt det Emil?
Är det nån mer än jag som tycker att Skinhelm ser ut som en våldsam huligan på bilden i headern? En väldigt söt våldsam huligan förvisso, men det ser ut som han laddar för ett slag. Han ägnade natten till att sova förresten angående det sena inlägget igår, vilket var skönt. På morgonen övergick han till att sparka pappa i ryggen, men det var mest bara mysigt.
Jag borde kanske införa fredagslarv här, så jag kan väl göra så här:
Jag tycker helt enkelt att djur är roliga. Men man kan alltid förbättra dom, tänk om man hade en sån här hemma som tassade omkring på natten:
Ovan
Pappa träffade Jonas utanför porten på jobbet och promenerade till skärmarbrink. Därefter så blev det tunnelbana hem. Snabbhandling och hem och göra piskfinnar med remoladsås. Egengjorda fiskpinnar (testa, det är milsvid skillnad) och egengjord remouladsås (baserad på egengjord majonnäs såklart, annars är det ingen egengjord remouladsås, visst?). Det tog hursomhelst lite längre tid än beräknat, och Jenny var tvungen att gå på träning. Pappa fick sköta hela nattningen (grötning, bad, läsning, sång och matning med pumpad mjölk). Det gick bra och han somnade utan större dramatik. men 40 minuter senare vaknar han med gråt, vilket i och för sig inte är ovanligt. Jag tar upp honom men han fortsätter gråta (händer också ibland, innan har vaknar/somnar om). Efter ganska exakt 40 sekunders gråt kliver mamma in genom dörren och tar över. Det hjälper icke. Han fortsätter gråta och vill inte ens ha bröstet. han är ledsen i säkert 15 minuter och pappa fick ont i själen. han åt dock lite efter det, och pappa nattade om samtidigt som mamma duschade. Skönt nog så somnade han om sen. Vi får se hur natten blir...
Vi testade med ett av favoritnöjena som brukar vara ett säkert kort, men det funkade inte. Här kan ni se hur det brukar se ut när han utövar sin favoritsport att faschineras av sig själv framför spegeln, en sport som för övrigt verkar utövas långt upp i tonåren hos många kvinnliga bloggare...
Han är också mån om att andra har det roligt, här ser vi när han försöker roa pappa med gott resultat
Resumé
Jag har sedan sist jag skrev firat nyår, varit på kalas och inte så mycket mer som jag kommer ihåg.
Nyår går att läsa om på Jennys blogg om man så vill, jag har inte så mycket att tillägga förutom att jag hade det väldigt trevligt och det var jättekul att all vår mat vi gjorde blev bra och att alla verkade gilla den. Bäst tycker jag soppan och vitvinssåsen blev.
Igår var vi på kalas hos Elin. Det var väldigt trevligt, och inte minst gott (chili, mmmm). Det var jättekul att träffa Elins mamma igen, det var flera år sen. Det var också roligt att få träffa Olle som är 1,5 månader yngre än Vilhelm. Vi var tvugna att gå ganska tidigt eftersom sillhelm blev väldigt trött. Elin bor i en etta där sängen är i samma rum som vardagsrummet, så det gick inte att lägga honom åt sidan heller eftersom det fanns för många att charma runtomkring. Han somnade i exakt samma sekund som jag knäppte fast honom i babybjörnen.
Väl hemma blev vi hungriga igen och pappa katten karlsson fick ställa sig vid spisen medan mamma Penny Gettersson fick grötmata, massera, läsa, sjunga, amma och natta bäbisen. Det blev en fusk-arabiatta eftersom vi inte hade nåt hemma, men det blev bra ändå faktiskt. Jag hade ingen färsk chili så jag bytte mot sambal oelek. Jag orkade inte vänta i 40 minuter på att färska tomater skulle koka ihop bra så jag körde burktomat. Jag la till en skvätt vitvin istället, och fick ta fryst persilja istället för färsk. Helt ok som snabb kvällsmat.
I världen utanför mitt eget liv kan vi läsa om att polisen misstänker mord på de personer som hittades i bagageluckan på en utbränd volvo. Jag har svårt att föreställa mig något annat än just mord. Dråp? nja, kanske om man inte hade för avsikt att döda och så råkade man tutta eld på bilen när man av en händelse hade kidnappat två personer. Självmord? I och för sig, men det känns som ett oerhört plågsamt sätta att ta livet av sig att fjutta eld på sin bil och sen låsa in sig i bagageluckan. Nej, jag gör som polisen och misstänker mord.
Vi kan också läsa att Basshunter (eller abborrjägarn på svenska) var beroende av onani och känner anledning att tala ut om det i aftonbladet. Ungefär i samma stund som jag ser det tycker jag att det är dagt att göra något annat än att försöka få en nyhetsuppdatering.
Basshunter redo att förgripa sig på en abborre
